Egypten?

Först och främst så är det hemskt att de håller på att bli inbördeskrig i egypten. Jag tycker visserligen att det är bra att folket gör uppror när maktinnehavarna sviker, fick till exempel reda på att medelåldern i egypten är 38, men krig är alltid förfärligt och kan sällan ses som någonting bra. Man kan bara hoppas att det går lika fort som i tunisien, och att det leder till att befolkningen får det bättre.

Jag tycker även synd om mina föräldrar som hade planerat en resa dit i slutet av februari, båda fyller 50 i år. Jag vill självklart inte att de åker om det är farligt, men det är synd när deras planer förstörs. Hoppas mamma och pappa lyckas boka in en annan 50års resa för det förstjänar dom, fast till något tryggt ställe såklart. . Själv är jag också sugen på att resa, satt och tittade tillbaka på greklandsbilderna, och nu längtar jag till sommaren.


Falafel

Idag har jag gjort egen falafel, mmm så gott. Tur att jag gjorde mycket så jag kunde frysa in. Ett tips till alla vegeterianvänner.

2 burkar kikärtor
1 st gul lök
1 klyfta vitlök
1 tsk spiskummin
0,5 tsk salt
0,5 dl bladpersilja
2 krm sambal oelek
2 msk maizena
3 msk smör- & rapsolja

Skölj kikärterna och låt dem rinna av. Skala och hacka löken.
Mixa kikärter, lök, vitlök, spiskummin, salt, persilja, sambal oelek, maizena och 1 msk smör-&rapsolja.
Forma smeten till små ovala, platta bullar.
Stek dem på medelvärme i smör-&rapsolja i en stekpanna ca 2 min på varje sida.

Vegetariska nötbiffar

Supergoda veggobiffar med cashewnötter i.




Tillagning
4 portioner

100 g salta cashewnötter
1 morot
1 dl röda linser
1 grönsaksbuljongtärning
1 ägg
chilipulver
peppar
ströbröd

Finriv moroten och mixa tillsammans med nötter och linser Smula ner buljongtärningen Tillsätt ägg, ströbröd och kryddor. Mixa till en tjock smet att göra biffar utav, öka på mängden ströbröd vid behov.  Forma biffar och stek i olja på medelvärme.

Finfint

Har lyckats få tag i världens sötaste lilla väska och portmonä på tradera. Visst är de helt underbara?


Mys katter

Mina katter kan konsten att mysa.

Pallas värmer tassarna på elementet.

Caesar visar upp sin fluffiga mage.


Smått

I julas gav jag alla jag firade jul med varsin liten tavla ritad med promarkers. Den lilla kocken har jag gjort till mig själv nu senast och filuren nedanför var min julklapp till Emils mamma. Skall fotografera fler och lägga upp här någon annan dag.




Ny blus

Ville bara visa upp den söta vintage blusen jag har hittat, från 70-talet.


Dead Space 2 tävling

Necromorph från Dead Space i min stil. Jag är med och tävlar om ett Dead Space 2 collectors edition, detta är mitt bidrag. Reglerna var att det skulle vara en speed painting i paint.


Klänning

Jag är ingen mästare på modeillustrationer, men det skadar inte att öva lite. Här har vi en sjöljungfruklänning som jag knåpat ihop.

 


Monstret under sängen

Min senaste skrivuppgift i barnbokskursen, och förmodligen den jag är mest nöjd med. Uppgiften var fri så jag valde att göra en bilderbok för barn 3-7 år.

 

Monstret under sängen

Uppslag 1
Murvel bor med en stor monsterfamilj i en garderob, hans mamma och hans pappa är mästare på att skrämmas om natten. Idag fyller Murvel åtta år. Hans stora lurviga monsterföräldrarna och hans nio syskon i olika färger sitter hopträngda runt bordet i den kusliga garderoben. Plötsligt vänder föräldrarna sina ansikten mot Murvel, de upphör att smaska.

- Nu när du har fyllt åtta år är det dags för dig att börja sprida lite rädsla i världen. I natt skall du vaka under en flickas säng, du skall använda alla de knep vi lärt dig och hon skall bli skrämd från vettet.Tro inte att vi inte märker om du misslyckas, sånt vet monsterföräldrar. Misslyckas du, får du bara äta jordgubbar, i en hel vecka! Mwohahahaha! sa mamman och pappan med en stämma.

Murvel får en klump i magen. Jordgubbar är det äckligaste han visste, den där söta syrliga smaken som fastnar i gommen. Ush! Bara tanken på jordgubbar får honom illamående. Rädslan för jordgubbarna förstärks när Murvel tänker på att han inte är bra på att skrämmas, han tycker att det är läskigt. Oturligt nog slutar ofta hans skrämselförsök med att han blir rädd själv. Han har åtminstone övat ordentligt, så kanske blir flickan lite rädd, hoppas att det räcker för att göra mamma och pappa nöjda.

Uppslag 2
Fia är nyinflyttad. Hon har fått ett eget rum i den stora gula villan. Hon har ljusgula tapeter med prästkragar på, hon har fått välja dem själv. Mitt i hennes rum står en himmelssäng som är hennes alldeles egna. Kuddarna i sängen luktar rent för de är alldeles nya. När Fia har lagt sig har hon svårt att sova, allt känns så nytt och annorlunda. Fia tycker det känns som att någon iakttar henne, kanske bor det söta möss här, tänker fia förtjust.
Under tiden har Murvel smugit sig in i rummet genom fönstret, stel av skräck så har han snubblat fler gånger på vägen. Hans hjärta stannade nästan när han får syn på en stor svart skugga på golvet, men lugnar sig när han upptäcker att det är hans egen. Han hoppas att flickan inte har vaknat ännu. Nu ligger han under sängen och försöker att andas ljudlöst, så som Mamma har lärt honom. Han är så nervös att han skakar. Hur skall han lyckas skrämma flickan så att hans föräldrar blir nöjda? Rummet känns stort och läskigt, och golvet är kallt. Flickan i sängen kommer nog att vara Elak mot mig, tänker Murvel. Vid midnatt måste Murvel skrämmas. Varje sekund går sakta då han väntar på det stora ögonblicket. Hans hjärta dunkar hårt och det pirrar enda ut i klospetsarna. Snart slår klockan tolv.

Uppslag 3
Fia vaknar med ett ryck. Hon hör hur det gnisslar och ylar. Hon blir rädd och vänder sakta på huvudet för att se efter. I rummets ena hörn står en liten gul varelse, rund som en boll och luden som en dammråtta. Varelsen höjer armarna och ylar mot taket. Fia börjar skratta. Trots oljudet är den här varelsen bara liten och söt.
Murvel försöker att göra sitt bästa. Han ställer sig i en skrämmande position och gör de hemskaste ljuden han kunde tänka sig. Till en början går allt bra, men när flickan får syn på honom börjar hon skratta Detta blir för mycket för Murvel och han börjar att snyfta, snyftningar som snart övergår i storgråt.
Fia slutar att skratta, plötsligt börjar den lilla varelsen i hörnet att gråta. Hennes mamma har alltid sagt att man tröstar den som gråter, så Fia springer utan att tveka fram för att trösta. Hon lägger armarna om det ynkliga monstret.

    - Varför gråter du? undrar Fia.
    - För att jag inte är läskig. lyckas Murvel snörvla fram.
    - Men du är ju så liten, får du bara växa lite blir du säkert jätteläskig.
    - Men jag är åtta! Jag har lovat mamma och pappa att jag skall skrämmas, men du bara skrattade åt mig. Jag är ett misslyckat monster! ylar Murvel mellan tårarna.
    - Vad händer om du misslyckas? frågar Fia lite osäkert.
    - De kommer att tvinga mig äta jordgubbar! Det äckligaste i världen! bölar Murvel
    - Jordgubbar som är så gott? Jag vet vad vi ska göra! Vi skrämmer mina föräldrar! Jag kan hjälpa dig. Jag råkar veta att båda två är rädda för spindlar. utbrister Fia stolt.
    - Åh ja, vill du det? Och spindlar som är så söta? svarar murvel med ett leende på läpparna.
    - Klart jag vill, jag måste ju se till att du blir glad igen. Jag fick dig ju att börja gråta.
Fia kände sig smart. Dagens (eller snarare nattens) goda gärning fick bli att hjälpa det ynkliga lilla monstret att försöka vara läskig.

Uppslag 4
Murvel kände sig bättre. Flickan var trots allt snäll och nu hade de gjort upp en plan tillsammans. Murvel skulle med hjälp av Fia klä ut sig till en stor spindel, och springa omkring på Fias föräldrars golv. De arbetade länge på en bra utklädnad åt Murvel, men efter en timme fick de lov att nöja sig. De båda undrade, skulle Fias föräldrar låta sig luras?
De smög genom en stor mörk hall fram till föräldrarnas sovrumsdörr. Det var nu eller aldrig och Murvel började sakta men säkert känna sig osäker.


Uppslag 5
    - Jag tror inte jag vågar. viskar Murvel till Fia
    - Klart du vågar, tänk på jordgubbarna.
Jordgubbarna gav Murvel knuffen han behövde, vad som helst utom dem! På darriga ben kryper han in på föräldrarnas golv. Han biter ihop, sträcker på sig och tar sats. Med ens springer han runt i rummet med full fart samtidigt som han ger ifrån sig ett knäppande läte som bara monster kan åstadkomma. Fias föräldrar vaknar av ljudet, och vad får de se. En gigantisk gul spindel som kryper över golvet!

- Iiiiiih! skriker Fias mamma.
- Ush! utbrister Fias pappa.

Uppslag 6
När Fia får syn på spektaklet börjar hon nästan att fnittra, där hon sitter utanför dörren och kikar in. Att skrämmas är riktigt roligt tänker hon. Innan murvel hinner bli allt för skräckslagen springer han ut ur rummet. Fia fångar upp honom och smyger tillbaka till Fias rum. Väl i trygghet vågar han andas ut och känna stoltheten komma smygandes. Från föräldrarnas sovrum hörs upprörda röster.

- Jag klarade det! Jag klarade det! Nu har jag något att berätta för mamma och pappa. utbrister Murvel
- Tack så mycket snälla Fia!
- Så lite så! Nästa gång får du skrämma mig och sen får vi leka mer. fnittrar Fia
- Åh ja! Det vill jag så gärna. Svarar Murvel med det bredaste leendet på läpparna ett gult litet monster kan åstadkomma

Julpynt

Nu börjar årets mysigaste tid! Jag har precis julpyntat här hemma, jag lyssnar på Glees julskiva och en gnutta julstämmning börjar infinna sig. Jag älskar julen, min familj är bra på att fira jul och det är alltid stämmningsfullt hös oss på julafton. Glad första advent!


Syskonkärlek

Det här är första kapitlet i en bok för barn 9-12år. Vi skulle bygga historien och karaktärerna på en intrig som vi hittat på ett forum för barn och unga. Jag har valt en intrig med pojkvänsproblematik systrar emellan och vad som kan hända när den ena systern inte tycker om den andras pojkvän.

Syskonkärlek


Marielle lyssnade knappt på läraren, det var dagens sista lektion och hon satt och funderade ut nya taktiker inför helgens fotbollsmatch. Men hennes funderingar avbröts snart av att någon kastade ett sudd i bakhuvudet på henne. Hon vände sig om och fick se Tobias sitta och flina mot henne. Det kokade i Marielle, hon ville gå fram till Tobias och ge honom en fet smäll på käften. Men hon visste att läraren inte skulle uppskatta om det blev slagsmål i klassrummet, så hon lät bli. Marielle och Tobias hade gått i samma klass i snart ett år och de hade tyckt illa om varandra från första dagen, de var totalt olika. Tobias var en av klass 6B:s mer populära killar, och han gjorde sig alltid till, hon hade till och med sett honom smygröka bakom gymnastiksalen. Marielle avskydde den typen av killar, de som gjorde allt för att vara coola. Marielle och Tobias bråkade ofta, så ett suddgummi i nacken var ingen ovanlighet. Nu kunde hon inte göra någonting åt det, men hon skulle bestämt konfrontera Tobias efter lektionen.

Hon kände sig fortfarande förbannad när hon fick syn på Tobias. Han stod och flinade tillsammans med några andra killar. Marielle gick fram till dem med bestämda steg.

- Vet du att jag borde slå ner dig? Utbrister Marielle med ilska i rösten.
- Du skulle bara våga. Flinar Tobias.
- Du vet att jag vågar, men jag känner inte för det idag. Men våga inte kasta mer sudd på mig ditt tjockhuvud!
- Oh, så rädd jag blir. Svarar Tobias ironiskt.
- Det borde du bli. Muttrar Marielle till svar. Hon ger Tobias en ilsken blick innan hon klampar därifrån.

När Marielle kom hem den eftermiddagen blev hon välkomnad av en mycket glad lillasyster. Tanja var bara ett år yngre än Marielle och de brukade komma bra överens. Men Tanja hade på senaste tiden börjat sminka sig och det hade Marielle svårt för, hon tyckte att Tanja började bli så väldigt tjejig. Men hon tyckte om sin syster, Tanja var snäll emot henne och de hade alltid kul ihop. Idag var Tanja extra glad, hon hade en nyhet att berätta.

- Åh Marielle! Vet du vad? Åh, jag är så glad!
- Jasså? Hänt något kul i skolan idag.
- Kan man säga. Svarar Tanja och försöker låta hemlighetsfull.
- Snälla, rara Tanja? Du kan väl berätta?
- Jag har skaffat en pojkvän! Utbrister Tanja med ett glädjerop.
- Min första pojkvän, kan du tänka dig?
- Vad kul, svarar Marielle uppriktigt. Du får berätta allt om honom.
- Det hinner vi inte med, för han skall komma hit på middag om en halvtimme. Du vet hur mamma och pappa är? De ska alltid göra en så stor grej av saker och ting.
- Jo de är så jobbiga på det viset. Instämmer Marielle.
- Ja verkligen! Så jag har lovat att hjälpa til i köket nu, men jag lovar att berätta allt senare ikväll.

När det prick klockan fem ringde på dörren så sprang Tanja genast och öppnade. Marielle satt i soffan och såg på TV, hon sneglade nyfiket mot dörren. Men vad fick hon se!? Utanför dörren stod Tobias. Tobias av alla hemska människor. När hon såg hur Tobias kramade om hennes syster kände hon sig illamående. Tobias och Marielle låtsades att de inte såg varandra. Marielle lät bli att titta åt hanns håll och Tobias smet snabbt in I köket. Marielle satt kvar I soffan och kände ilskan bubbla inom henne, hon tänkte så att det knakade. Det här var ett stort problem, Ella fick bara inte vara tillsammans med en kille som Tobias, han var ju helt hopplös. Men hon ville inte göra Ella ledsen, så hon kom inte på något hon kunde göra nu. Hon gick motvilligt ut I köket och satte sig.

Tobias satt i köket och försökte att se glad ut. Men sanningen var hatt han kände sig upprörd. Hur kunde man ha sån otur som han. Tanja visade sig vara syster till klassens ilsknaste tjej. Tobias tålde inte Marielle, hon var alltid så otrevlig mot honom. Av någon konstig anledning kunde han inte låta bli att retas med henne. Det var något som var så lockande med hennes reaktioner, hon blev alltid så arg och det var både kul och skrämmande. Tanja och Tobias hade träffats på ett skoldisco, han hade genast tyckt att hon var söt och hade bjudit upp henne till att dansa tryckare. De hade dansat hela kvällen och innan de skulle gå hem hade de bestämt sig för att mötas på middagsrasten kommande skoldag. Tobias hade varit nervös hela söndagen, men när de väl möttes hade han tagit mod till sig och frågat ifall Tanja ville bli hans flickvän. Hon hade svarat ja och därefter hade de träffats varje rast. De hade smugit in bakom gymnastiksalen för att kyssas. Men nu verkade det roliga vara över, för Marielle skulle säkert börja skälla på honom och förstöra hela kvällen. Tills dess kunde han bara le och försöka vara trevlig.

Marielle hade bestämt sig för att hon skulle låtsas som om att Tobias inte var där, hon skulle inte säga ett ord till honom på hela kvällen. Tanja och Tobias pratade glatt om hur de hade träffat varandra på ett skoldisco för en vecka sen. Marielle brukade inte gå på skoldiscon, oftast hade hon match dagen efter och då behövde hon vara utsövd. Marielle genomled kvällen och Tobias gav henne inte en blick under hela middagen, så att låta bli att fälla en kaxig kommentar blev ganska enkelt. Hon hoppades på att han skämdes för att han alltid betedde sig så löjligt i skolan, men hon vågade knappast tro det. Tobias var tvungen att gå hem klockan nio. Då drog Marielle en lättnadens suck., hon hade lyckats ta sig igenom kvällen utan att förstöra den med bråk. Hon suckade nog lite för tydligt, för Tanja konfronterade henne genast.

- Varför var du så tyst under middagen? Du sa inte ett ord till Tobias.
- Eeh, vi går i samma klass. Mumlade Marielle till svar
- Så vaddå då? Tycker du inte om honom eller? Ni borde ju känna varandra. Frågade Tanja. “
- Vi umgås inte, så jag känner honom knappt. Ljög Marielle till svar.
- Du ljuger inte för mig? Du låter så tveksam. Du vet att vi svurit att alltid vara ärliga mot varandra. Vi är ju trots allt systrar.
- Jag ljuger inte! Utbrast Marielle lite för argt.
- Då får jag väl tro på det du säger. Men jag vill att du är snällare mot Tobias nästa gång han kommer hit, annars är du orättvis. Svarade Tanja, som fortfarande såg misstänksamt på Marielle.

Marielle kände sig skyldig för att hon ljög för Tanja. Men hon ville heller inte göra henne ledsen med att såhär första dagen berätta vilken trög kille Tobias var, det var ju trots allt Tanjas första pojkvän och hon var så glad. Marielle och Tobias umgicks visserligen inte, men nog kände de varandra. Åtminstone tillräckligt för att bråka så fort de fick chansen. Men Marielle ville inte göra Tanja ledsen nu när hon var så glad. Så hon hoppades på att Tanja skulle tro att Marielle bara hade tyckt att det var pinsamt. Det här problemet måste lösas på något vis, tänkte Marielle än en gång. Med ens kom hon på svaret. Om hon kunde se till så att Tanja fick se hur löjligt Tobias brukade bete sig I skolan, så skulle hon säkerligen vilja göra slut med honom på momangen. Nu gällde det bara att komma på en ordentlig plan.


Painting by Trish Kennedy

Jag är förlovad!

Jag och Emil har förlovat oss. Vi förlovade oss i lördags, och vi firade med att äta ute, gå långa promenader tillsammans, hyra mysiga filmer och äta gott. Vi såg till att ha en riktigt mysig dag helt enkelt.



Man ser inte detaljerna på min ring speciellt tydligt, men jag har tre stjärnor på den och i mittenstjärnan sitter en liten diamant. Emils ring är lite tjockare och bredare än min, men slät.


Linnea och björnen

Här är min tredje uppgift i min kurs "kreativt skrivande, barn och ungdomslitteratur". Den här uppgiften gick ut på att skriva en saga på max 4000 tecken. Vi fick använda oss av ett antal klassiska sagoteman och jag valde ett tema som kallas Voyage and return. Illustration kommer. Här är min saga:

Jag har nu uppdaterat den här texten, i en förhoppningsvis lite mer spännande version.

Linnea och björnen Voyage and return

Linnea kände sig trött på vardagen, hon var trött på att bo på landet. Hennes föräldrar jobbade ofta över och hon fick spendera eftermiddagarna ensam hemma. Hon hade ofta tråkigt.

Idag tog Linnea sig en lång skogspromenad för att fördriva tiden. Det var vackert väder och det doftade gott i skogen utav barr och våt mossa. Linnea hade säkert vandrat minst två kilometer när stigen tog slut, hon kände inte längre igen sig. Plötsligt rasslade det till i buskarna framför henne. Linnea stelnade till stannade och lyssnade. Nu knakade det i buskarna, det var någonting stort som rörde sig emot henne. Hon stod blixtstilla trots att hon bara ville springa där ifrån, Linnea visste att det var det bästa man kunde göra vid mötet av stora djur. Mycket riktigt så lufsade det fram en stor och svart björn ur snåren framför henne. Hon kände paniken komma smygande men stod kvar. Björnen gick långsamt fram till henne och tittade henne i ögonen, han nosade på henne.

- Gå din väg! Gå din väg! Försvinn! var allt Linnea kunde tänka.

När björnen hade nosat färdigt på henne så puttade den till henne med nosen, och la sig framför fötterna på henne. Den vände på huvudet och tittade in i hennes ögon. Försiktigt sträckte hon fram handen för att röra vid pälsen, den var varm och mjuk. Björnen slöt ögonen.

- Den kanske tycker om mig? Eller så kanske den vill att jag ska tro det?

Hon tog mod till sig och lyfte försiktigt på benet och la foten på björnens rygg, den reagerade inte. Hon drog foten över pälsen och satte ner den på andra sidan björnen, hon satte sig på dess rygg. Björnen reste sig upp och Linnea blev rädd att den skulle kasta av henne. Den började bara vandra sakta längs stigen. Björnen började springa i en väldigt fart. Hon tog ett hårdare tag om björnens päls för att inte ramla av. Det gick så fort att granarna ven förbi på båda sidorna om stigen och vinden flög i hennes hår. Så underbart!

Björnen förde henne långt in i skogen. Träden började förändras det var inte längre granar hon red förbi utan lövträd, men bladen? Bladen var blå, allt var blått! Marken under dem, trädens stammar och det höga gräset som svajade för vinden. Små vita blommor växte överallt, de såg ut som små stjärnor mot allt det blå. Det var det vackraste hon någonsin hade sett, det här var magiskt.

Uppe på en blå kulle mitt framför dem, stod tre stora björnar. En brun, en grå och en vit. Linnea stelnade till av skräck. Björnen som hon trott var hennes vän hade fört henne in i en fälla, och nu hade hon ingenstans att fly!

Hon funderade på om hon skulle hoppa ner och springa, men tänkte att då skulle hon säkert jaga upp dem. Så Linnea satt kvar på björnens rygg medan den gick fram till de andra björnarna. De nosade på henne och tittade sedan på varandra. Linnea kunde inte tro sina ögon. Alla tre björnarna la sig platt på marken, som om om de bugade. När den första chocken hade lagt sig så kände hon sig lugn. Hon kände ett mystiskt samförstånd med björnarna, hon visste att hon var välkommen.

Linnea och de fyra björnarna vandrade sakta omkring i det blåa paradiset tills det började skymma. Men tyvärr så måste hon hem, hur magisk platsen än var så skulle hennes föräldrar bli utom sig av oro om hon inte kom hem den kvällen. Linnea pekade åt det håll de kom ifrån. ”Skulle de förstå?” hon kände oron komma krypande. Men den svarta björnen förstod, han vände tvärt och satte av i full galopp. Hon grep åter ett hårt tag om dess päls medan de flög fram mellan träden. Hemfärden gick snabbt och innan hon hann fatta det hade björnen tagit henne hela vägen hem. Linnea ville inte skiljas från sin nyfunna vän, men klockan var mycket och hon var tvungen att gå in till sina föräldrar. Hon kramade björnen hårt och den lät sig bli kramad.

 

 




Mer grekland

Här kommer ytterligare ett litet gäng bilder från vackra Samos.


Kristallklart och varmt vatten


För ovanlighetens skull ser jag lång ut. Det hade brunnit uppe i bergen vid vår by Votsalakia, det är brända träd nedanför mig på bilden.


På vandringsfärd i rosa hatt




Vår frukost bestod oftast av: grekisk yoghurt med honung, baugette med ost och persikojuice.


Bergsklättring, det är brantare än vad det ser ut.


Strandpromenader





Auberginerullar med fetaost och tomatsås

Ett hett mattips! Härliga rullar som serveras med tomatsås och couscous.



Ingredienser:

2 st auberginer
200g fetaost
salt
peppar
tandpetare
olivolja till stekning

Tomatsås:
2,5 dl krossade tomater
1-2 vitlöksklyftor
örter (tex, timjan, oregano, basilika, salvia)
1 grönsaksbuljongtärning
Chilipulver

Gör såhär: Skär ca 7mm tunna skivor av auberginen, på längden. Lägg kantbitarna med mest skal åt sidan. Koka skivorna i saltat vatten ett par min så att de blir lite mjukare. Skär fetaosten i stora tärdningar. Linda en aubergineskiva runt varje fetaosttärning och stek dem i olja. Salta och peppra.

Koka upp de krossade tomaterna. Pressa vitlöksklyftorna och blanda ner buljong, chilipulver och örter. Dela kantbitarna från auberginen och blanda ner i tomatsåsen. Låt koka samman i ca 7 min.
Servera rullarna med couscous och tomatsåsen.

Halloween

Nu är det två veckor kvar till Halloween, det ska bli en härligt maskerad! I år skall jag klä ut mig till Lara Croft, har länge viljat prova att klä ut mig till henne. Det får bli den klassiska spelversionen av henne, och inte filmversionen. Kanske fler känner igen henne från filmen? Men när jag var liten brukade jag titta på när pappa spelade Tomb raider, så det är så hon ska se ut enligt mig.


Recensionen

Jag skrev tidigare att mitt fanzine "En sjöstjärnas filosofi" skulle bli recenserad i Bild och bubbla. Jag kan tyvärr inte upprepa ordagrant vad som stod i recensionen, blir lite väl krångligt. Men jag kan sammanfatta den:
Mikael Sol tyckte om stilen, de starka färgerna och historien.
Men han tyckte att den var för kort och i ett förlitet format.
Det var väl inte så pjåkigt? Jag är nöjd iaf, med tanke på att jag bara hade två dagar på mig när jag tecknade. Så tyvärr hann jag inte göra något längre. Jag förstår absolut varför han tycker att den skulle vara längre och större. Jag tar ändå den kritiken som att han vill se mer av min stil och läsa mer av det jag skriver.

Ett härligt minne

Nu när jag skall få fart på bloggen igen så kan jag uppdatera med lite härliga bilder från min semester i samos. Jag längtar tillbaka nu när höstkylan tränger sig på.
Vattnet var kristallklart och det var härligt att snorkla.
Badskor och rosa hatt
Uppe vid Phytagoras grotta
Vi badade och klättrade i vattenfall
I Phytagoras grotta
Copyright by Anna Werle

Skrivarkurs

Nu är det på tiden att jag börjar uppdatera min blogg igen. Jag tänkte börja med att lägga upp en dikt jag har skrivit och illustrerat. För tillfället läser jag en skrivarkurs, där man lär sig skriva litteratur för barn och ungdom.



En cirkuskatt i lustig hatt

Jag är minsann en cirkuskatt,

med brokig rock och lustig hatt.

På cirkusen är det jag som styr,

där sågspånen runt benen yr.

 

Jag kan i luften flyga

och på en lina smyga.

När jag slår en volt, åhej!

Applåderar de för mig.

 

Tack vare min ludna svans,

har jag perfekt balans.

Uppe på vår gröna ko,

balanserar jag på en klo.

 

Som Cirkuskatt är jag bäst,

när jag rider på vår häst.

Jag rider så det flyger damm

och se jag sitter bakochfram!

 

Se så bra jag kan jonglera!

Tror nog att ni vill se mera

Se på mig och få ett skratt,

det bor en groda i min hatt

 

Världens bästa cirkuskatt,

tackar nu för denna natt.

Vet ni vad jag har på känn?

att vi snart ska ses igen!

 

 

Ni får ursäkta om illustrationen är i lite väl skrikiga färger, min dator är omformaterad och jag har inget bra redigeringsprogram för tillfället.

Tidigare inlägg Nyare inlägg