Linnea och björnen

Här är min tredje uppgift i min kurs "kreativt skrivande, barn och ungdomslitteratur". Den här uppgiften gick ut på att skriva en saga på max 4000 tecken. Vi fick använda oss av ett antal klassiska sagoteman och jag valde ett tema som kallas Voyage and return. Illustration kommer. Här är min saga:

Jag har nu uppdaterat den här texten, i en förhoppningsvis lite mer spännande version.

Linnea och björnen Voyage and return

Linnea kände sig trött på vardagen, hon var trött på att bo på landet. Hennes föräldrar jobbade ofta över och hon fick spendera eftermiddagarna ensam hemma. Hon hade ofta tråkigt.

Idag tog Linnea sig en lång skogspromenad för att fördriva tiden. Det var vackert väder och det doftade gott i skogen utav barr och våt mossa. Linnea hade säkert vandrat minst två kilometer när stigen tog slut, hon kände inte längre igen sig. Plötsligt rasslade det till i buskarna framför henne. Linnea stelnade till stannade och lyssnade. Nu knakade det i buskarna, det var någonting stort som rörde sig emot henne. Hon stod blixtstilla trots att hon bara ville springa där ifrån, Linnea visste att det var det bästa man kunde göra vid mötet av stora djur. Mycket riktigt så lufsade det fram en stor och svart björn ur snåren framför henne. Hon kände paniken komma smygande men stod kvar. Björnen gick långsamt fram till henne och tittade henne i ögonen, han nosade på henne.

- Gå din väg! Gå din väg! Försvinn! var allt Linnea kunde tänka.

När björnen hade nosat färdigt på henne så puttade den till henne med nosen, och la sig framför fötterna på henne. Den vände på huvudet och tittade in i hennes ögon. Försiktigt sträckte hon fram handen för att röra vid pälsen, den var varm och mjuk. Björnen slöt ögonen.

- Den kanske tycker om mig? Eller så kanske den vill att jag ska tro det?

Hon tog mod till sig och lyfte försiktigt på benet och la foten på björnens rygg, den reagerade inte. Hon drog foten över pälsen och satte ner den på andra sidan björnen, hon satte sig på dess rygg. Björnen reste sig upp och Linnea blev rädd att den skulle kasta av henne. Den började bara vandra sakta längs stigen. Björnen började springa i en väldigt fart. Hon tog ett hårdare tag om björnens päls för att inte ramla av. Det gick så fort att granarna ven förbi på båda sidorna om stigen och vinden flög i hennes hår. Så underbart!

Björnen förde henne långt in i skogen. Träden började förändras det var inte längre granar hon red förbi utan lövträd, men bladen? Bladen var blå, allt var blått! Marken under dem, trädens stammar och det höga gräset som svajade för vinden. Små vita blommor växte överallt, de såg ut som små stjärnor mot allt det blå. Det var det vackraste hon någonsin hade sett, det här var magiskt.

Uppe på en blå kulle mitt framför dem, stod tre stora björnar. En brun, en grå och en vit. Linnea stelnade till av skräck. Björnen som hon trott var hennes vän hade fört henne in i en fälla, och nu hade hon ingenstans att fly!

Hon funderade på om hon skulle hoppa ner och springa, men tänkte att då skulle hon säkert jaga upp dem. Så Linnea satt kvar på björnens rygg medan den gick fram till de andra björnarna. De nosade på henne och tittade sedan på varandra. Linnea kunde inte tro sina ögon. Alla tre björnarna la sig platt på marken, som om om de bugade. När den första chocken hade lagt sig så kände hon sig lugn. Hon kände ett mystiskt samförstånd med björnarna, hon visste att hon var välkommen.

Linnea och de fyra björnarna vandrade sakta omkring i det blåa paradiset tills det började skymma. Men tyvärr så måste hon hem, hur magisk platsen än var så skulle hennes föräldrar bli utom sig av oro om hon inte kom hem den kvällen. Linnea pekade åt det håll de kom ifrån. ”Skulle de förstå?” hon kände oron komma krypande. Men den svarta björnen förstod, han vände tvärt och satte av i full galopp. Hon grep åter ett hårt tag om dess päls medan de flög fram mellan träden. Hemfärden gick snabbt och innan hon hann fatta det hade björnen tagit henne hela vägen hem. Linnea ville inte skiljas från sin nyfunna vän, men klockan var mycket och hon var tvungen att gå in till sina föräldrar. Hon kramade björnen hårt och den lät sig bli kramad.

 

 




Mer grekland

Här kommer ytterligare ett litet gäng bilder från vackra Samos.


Kristallklart och varmt vatten


För ovanlighetens skull ser jag lång ut. Det hade brunnit uppe i bergen vid vår by Votsalakia, det är brända träd nedanför mig på bilden.


På vandringsfärd i rosa hatt




Vår frukost bestod oftast av: grekisk yoghurt med honung, baugette med ost och persikojuice.


Bergsklättring, det är brantare än vad det ser ut.


Strandpromenader





Auberginerullar med fetaost och tomatsås

Ett hett mattips! Härliga rullar som serveras med tomatsås och couscous.



Ingredienser:

2 st auberginer
200g fetaost
salt
peppar
tandpetare
olivolja till stekning

Tomatsås:
2,5 dl krossade tomater
1-2 vitlöksklyftor
örter (tex, timjan, oregano, basilika, salvia)
1 grönsaksbuljongtärning
Chilipulver

Gör såhär: Skär ca 7mm tunna skivor av auberginen, på längden. Lägg kantbitarna med mest skal åt sidan. Koka skivorna i saltat vatten ett par min så att de blir lite mjukare. Skär fetaosten i stora tärdningar. Linda en aubergineskiva runt varje fetaosttärning och stek dem i olja. Salta och peppra.

Koka upp de krossade tomaterna. Pressa vitlöksklyftorna och blanda ner buljong, chilipulver och örter. Dela kantbitarna från auberginen och blanda ner i tomatsåsen. Låt koka samman i ca 7 min.
Servera rullarna med couscous och tomatsåsen.

Halloween

Nu är det två veckor kvar till Halloween, det ska bli en härligt maskerad! I år skall jag klä ut mig till Lara Croft, har länge viljat prova att klä ut mig till henne. Det får bli den klassiska spelversionen av henne, och inte filmversionen. Kanske fler känner igen henne från filmen? Men när jag var liten brukade jag titta på när pappa spelade Tomb raider, så det är så hon ska se ut enligt mig.


Recensionen

Jag skrev tidigare att mitt fanzine "En sjöstjärnas filosofi" skulle bli recenserad i Bild och bubbla. Jag kan tyvärr inte upprepa ordagrant vad som stod i recensionen, blir lite väl krångligt. Men jag kan sammanfatta den:
Mikael Sol tyckte om stilen, de starka färgerna och historien.
Men han tyckte att den var för kort och i ett förlitet format.
Det var väl inte så pjåkigt? Jag är nöjd iaf, med tanke på att jag bara hade två dagar på mig när jag tecknade. Så tyvärr hann jag inte göra något längre. Jag förstår absolut varför han tycker att den skulle vara längre och större. Jag tar ändå den kritiken som att han vill se mer av min stil och läsa mer av det jag skriver.

Ett härligt minne

Nu när jag skall få fart på bloggen igen så kan jag uppdatera med lite härliga bilder från min semester i samos. Jag längtar tillbaka nu när höstkylan tränger sig på.
Vattnet var kristallklart och det var härligt att snorkla.
Badskor och rosa hatt
Uppe vid Phytagoras grotta
Vi badade och klättrade i vattenfall
I Phytagoras grotta
Copyright by Anna Werle

Skrivarkurs

Nu är det på tiden att jag börjar uppdatera min blogg igen. Jag tänkte börja med att lägga upp en dikt jag har skrivit och illustrerat. För tillfället läser jag en skrivarkurs, där man lär sig skriva litteratur för barn och ungdom.



En cirkuskatt i lustig hatt

Jag är minsann en cirkuskatt,

med brokig rock och lustig hatt.

På cirkusen är det jag som styr,

där sågspånen runt benen yr.

 

Jag kan i luften flyga

och på en lina smyga.

När jag slår en volt, åhej!

Applåderar de för mig.

 

Tack vare min ludna svans,

har jag perfekt balans.

Uppe på vår gröna ko,

balanserar jag på en klo.

 

Som Cirkuskatt är jag bäst,

när jag rider på vår häst.

Jag rider så det flyger damm

och se jag sitter bakochfram!

 

Se så bra jag kan jonglera!

Tror nog att ni vill se mera

Se på mig och få ett skratt,

det bor en groda i min hatt

 

Världens bästa cirkuskatt,

tackar nu för denna natt.

Vet ni vad jag har på känn?

att vi snart ska ses igen!

 

 

Ni får ursäkta om illustrationen är i lite väl skrikiga färger, min dator är omformaterad och jag har inget bra redigeringsprogram för tillfället.